Vad är glaukom – och kan jag få det?
Glaukom (grönstarr) är en grupp av ögonsjukdomar som kan orsaka synnedsättning och blindhet genom att ögats synnerv skadas.
Symtomen kommer krypande och ibland märker du inte ens av dem. Det enda sättet för dig att ta reda på om du har glaukom eller inte är att utföra en omfattande dilaterande ögonundersökning.
Det finns inget botemedel för glaukom, men med tidig behandling kan man ofta stoppa skadan och skydda synen. Synnervens skador går nämligen aldrig att reparera.
Det finns många olika typer av glaukom. Den vanligaste typen i Sverige kallas för öppenvinkelglaukom och det är vad de flesta hänvisar till när de pratar om glaukom. Den är kronisk. Andra typer av glaukom kan handla om en medfödd typ av glaukom eller akut glaukom (även kallat trångvinkelglaukom) där trycket i ögat ökar akut med tilltagande smärta samt synnedsättning. Vid akut glaukom drabbas oftast bara ett öga i taget och sjukdomen är allmänt ovanlig för människor i Norden.
Hur vet jag om jag har glaukom?
Symtomen visar sig inte direkt och det är därför som hälften av alla människor med glaukom inte ens vet att de har det. Det som visar sig med tiden är att du saktar förlorar synen, vanligtvis med din perifera syn (sido-synen) och särskilt den del av synen som ligger närmst din näsa. Synfältet krymper långsamt i början och därför upptäcker många inte att deras syn har försämrats. När sjukdomen förvärras upptäcker du att du inte längre kan se saker. Om glaukom inte behandlas så kan det orsaka blindhet. Precis som katarakt. Därför är det bra att man undersöker sina ögon då och då för att eventuellt kunna bromsa sjukdomens förlopp. Har någon i din familj glaukom så kan det vara en god idé att låta undersöka synfältet. Detsamma gäller om synen inte är bra trots rätt glasögon.
Orsakerna till glaukom, inte helt kända
Ingen vet riktigt varför man får glaukom, men den absolut viktigaste riskfaktorn är att trycket i ögat är för högt. Människor med normala ögontryck kan även få glaukom och de som har förhöjt tryck behöver inte heller nödvändigtvis utveckla glaukom. Det är även känt att de som har sämre blodcirkulation i ögat tenderar att utveckla sjukdomen lättare.
Hur behandlar man glaukom?
Det vanligaste är att du får en behandling med trycksänkande droppar som sänker ögontrycket och/eller fördröjer synnedsättningens försämring. En glaukombehandling är dessutom individuell, eftersom den anpassas till skadorna på synnerven och efter hur de förvärras. Patientens ålder och önskemål är andra faktorer som påverkar behandlingen.
Det går även att laserbehandla för att hjälpa till att få ut vätskan från ögat och därmed sänka trycket. Det andra alternativet är att göra ett kirurgiskt ingrepp för att få ut vätskan från ögat.
Vad med ögontrycket då?
Inuti ögat finns vätska som bland annat ger näring till linsen och hornhinnan. Vätskan kallas för kammarvätska, eftersom den finns i ögats kammare. För att ögat ska kunna bibehålla en stabil form så måste vätskan ha ett särskilt tryck. Så själva trycket i ögat bestäms av andelen vätska som bildas och hur avflödet fungerar. Vid glaukom blir det svårare för vätskan att rinna ut från ögat.
Medicinsk personal brukar hänvisa till mmHg när de pratar om trycket i ögat. Det mäts alltså i millimeter kvicksilver. Ett ögontryck utan glaukom kan ligga på 12–21 mmHg och ett normalt tryck kan ligga både lite högre och lägre än detta intervall.
Det är ingen ovanlighet att äldre får glaukom
Äldre människor drabbas oftast av glaukom. Cirka 5% av vår befolkning har det vid 75 års ålder. Det är däremot mer ovanligt att få det före 50 års ålder. Ögontrycket är det som bestämmer riskbilden. Vissa upptäcker även en tunn grå hinna av protein på ögats lins visar på en större risk för glaukom. Detta kallas för exfoliation.