Vilka är de vanligaste ögonsjukdomarna?

Om du känner dig minsta osäker på din syn eller om du märker att raka linjer börja se krokiga ut – så bör du söka hjälp. Det kan nämligen rädda din syn.

De vanligaste ögonsjukdomarna idag är gråstarr, grön starr och makuladegeneration. Precis som för gråstarr så är det åldern som utgör den största risken för grön starr och makuladegeneration. Den gemensamma riskbilden är betydligt större efter 50 år.  

Tillhör du åldersgruppen +50 så rekommenderar vi att du har för vana att undersöka ögonen lite oftare. En del går omkring med gråstarr utan att själva vara medvetna om det, eftersom det inte nödvändigtvis ger symptom i samtliga fall.

Hur vet jag om jag har en ögonsjukdom?

Vi har många fått höra att rökning är en stor riskfaktor för ögonsjukdom – och det stämmer. Något som man lätt glömmer är dock att solen är skadlig för ögonen, så vi måste bli bättre att skydda oss mot den. Solens strålar snabbar på utvecklingen av både gråstarr och makuladegeneration. Tipset är alltså att använda solglasögon med godkänt UV-skydd. Gärna UV-skydd 400.

När det kommer till gråstarr så får man symtom som att synen försämras, man får svårt att se i mörker och kan uppleva att man bländas av ljus mer än tidigare.
Gråstarr heter även katarakt. Katarakt kommer från det latinska ordet ’cataracta’. Sjukdomen drabbar ögats lins och den blir grumlig, vilket orsakar en synförsämring. Gråstarr kan leda till blindhet om den inte behandlas. Man behandlar gråstarr genom att ersätta ögats lins med en ny konstgjord lins.

Grön starr är lite lurigare. Många vet inte ens om att de har det, men vid symtom är de vanligaste minskat synfält och synbortfall som syns fläckvis. Har du hört någon annan pratat om glaukom så är det samma sak som grön starr. Glaukom är grön starr på medicinskt fackspråk. Cirka 100 000 människor drabbas av det årligen. Det är en sjukdom som ofta innebär ett förhöjt (inre) tryck i ögat som kan leda till skador på synnerven – och i vissa fall leda till blindhet. Man behandlar glaukom/grön starr med trycksänkande droppar. Tack vare dropparna kan vi bromsa utvecklingen av grön starr.

En annan form av ’katarr’ är ögonkatarr. Om du har ögonkatarr så upplever du att ett eller båda av dina ögon blir röda, svider, kliar eller klibbar ihop sig med var eller vätska. Sjukdomen kallas även för konjunktivit.  Det är inte bara en infektion som kan orsaka detta i ögat, utan även allergier. Behandlingen för detta är enkel. Normalt sett går det bra att tvätta ögonen med ljummet vatten eller med receptfria ögondroppar/salvor. Upplever du ingen förbättring så bör du kontakta oss efter en vecka.

Sjukdom i gula fläcken har vi tagit upp i ett annat blogginlägg. Detta upptäcker man när synskärpan sakta försämras och man kan få ett påtagligt sämre närseende. Allt som du tidigare upplevde som rakt ser nu krokigt ut. Upplever du dessa symtom så har du torr makuladegeneration, men skulle du uppleva att du får dessa symtom helt plötsligt så har du den andra typen som kallas för våt makuladegeneration. Man kan behandla den våta makuladegenerationen med läkemedel. Det finns dock ingen tillräckligt effektiv behandling för den torra typen. Läs mer om makuladegeneration här.

Är vitaminer och kosttillskott bra för synen och ögonhälsan?

Med de två omfattande AREDS-studierna så är resultaten lovande, särskilt vid åldersrelaterade ögonsjukdomar i gula fläcken (AMD).

Åldersrelaterade ögonsjukdomar i gula fläcken (AMD)

Man får sämre synskärpa av en åldersförändring i gula fläcken. Det märks framförallt att man får ett synbortfall i mitten av sitt synfält. Dessa förändringar kan gå snabbt eller långsamt. Det finns två former av AMD: våt och torr.

Den torra varianten tillhör en av de mest vanliga orsakerna till synbortfall och drabbar var femte svensk mellan 65-75 år. Tyvärr går den inte att behandla.

En specialutbildad optiker kan förstå hur sannolikt det är att du har skadliga förändringar på gula fläcken, men optikern kan inte ställa diagnosen. Det kan endast en ögonläkare göra. Därför är det viktigt att du går på regelbundna kontroller hos ögonläkaren.

Vad pekar vetenskapen på?
AREDS 1-studien gjordes på 90-talet och var den som satt igång diskussionen huruvida kosttillskott kunde påverka synen och ögonhälsan. AREDS 2 var den uppföljande studien som gjordes under år 2006, med över 4000 deltagare. De två utgör de mest omfattande studierna i ämnet. För båda riktade man sig mot att pröva vissa kombinationer av kosttillskott för de som led av AMD och dessa var:

  • Vitamin C
  • Vitamin E
  • Lutein
  • Zeaxhantin
  • Koppar
  • Zink
  • Omega 3 (AREDS 2)

Det visade sig att denna kombination kan leda till en 25% lägre risk med att bromsa förloppet av AMD. Detta är alltså inget botemedel för AMD, men det kan ha en god inverkan på att bromsa sjukdomen i det tidiga stadiet.  Dock är det mer komplext. Man kan inte direkt börja konsumera dess tillskott och tro att det löser sig.

Bör man ta kosttillskott för att bromsa AMD?


En stor faktor i studien är kombination och dosering av tillskotten. Därför måste du först konsultera med ögonläkaren. Gör man inte det kan det i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser.  

Frågor som du kan förbereda med inför ditt besök:

  • Tillhör du en riskgrupp för AMD?
  • Äter du en balanserad och varierad kost?
  • Kan dina mediciner ha negativa interaktioner med dina kosttillskott?

Förutom kost finns det andra faktorer som vetenskapen har kommit fram till, såsom t.ex. att sluta röka och regelbundet motionera.

Det råder fortfarande delade meningar om exakta värden och kombinationer när det gäller AREDS-studierna,. Nya rön uppdagas allt eftersom, men det alla kan vara överens om är att man ska se till att äta sina grönsaker!

(AREDS står för Age-Relating Eye Disease Study)

Myopi – det nya normala

Myopi är på väg att bli det nya normala.

Många av oss som bor i städer och arbetar vid ett skrivbord har mer eller mindre allt mitt framför näsan. Att kunna se något som ligger längre bort än en närmande bil tillhör inte direkt vardagen. Det anses vara lite onödigt när man bor och arbetar i städerna.

Har man detta i åtanke så kommer det inte som en överraskning att nivåerna för myopi har ökat den senaste tiden. Enligt studien Investigative Ophthalmology and Visual Science, 2019 – har mer än 32% av världens befolkning myopi. Myopi = närsynthet.

Flest antal närsynta hittas i asiatiska städer som till exempel Hong Kong, Singapore och Guangzhou i Kina. Under senaste årtionden har även antalet fall med närsynthet ökat i både USA och Europa med cirka 15%. En ganska rejäl ökning, med andra ord.

Vid ett första ögonkast känns dessa nivåer inte som något större problem och de flesta accepterar idén om att man bör använda glasögon eller kontaktlinser som en lösning på närsyntheten.  

Det har däremot visat sig att närsynthet markant ökar risken för att utveckla andra synhotande tillstånd och sjukdomar som till exempel glaukom, katarakt, näthinneavlossning och makulopati (sjukdomar i makula).

Myopi är mer eller mindre en epidemi. För oss är det påtagligt eftersom vi jobbar med detta varje dag. Precis som med alla andra epidemier så försvinner inte detta av sig självt. Nivåerna ökar i snabb takt och det kommer att fortsätta på samma vis om ingen åtgärd vidtas.  

Vid myopi blir ögongloben mer avlång, som en Amerikansk fotboll. Det orsakar vanligtvis dimsyn på långt avstånd, men det kan likväl orsaka huvudvärk, ansträngda ögon och hindra barns utveckling.

Varför får man myopi?

Genetik har länge varit ett aktuellt ämne när man pratar om närsynthet och synfel generellt sett. Det stämmer överens med allt annat som har med bland annat ens fysik att göra. Under en lång tid trodde man att det enbart berodde på genetiska faktorer, men nu vet vi att så inte är fallet.

Skärmanvändandning är den faktor som spelar stor roll i utvecklingen av myopi. Miljön har visat sig att ha en stor påverkan på närsyntheten hos människor idag. I samband med att teknologin utvecklas i hög hastighet blir alltfler närsynta. Det beror på att vi använder skärmar mer nu än någonsin tidigare. Vi använder mobiler, surfplattor, datorer och tittar på TV. Vi lever i en värld full av skärmar.

Våra barn eller vänner spenderar minst en timme om dagen framför en dator eller en mobiltelefon. (Den är nära nog en truism att skärmtiden kan multipliceras med fyra).

Med detta sagt spenderar vi otroligt mycket mindre tid utomhus än vad vi gör inomhus framför skärmarna. Vi måste komma ut mer i naturen.

Kan man hantera det på något sätt?

Gå ut mer (-i det fria)

När vi går ut slappnar vi av och mår bra. Även ögonen kopplar av eftersom vi inte stirrar intensivt på en skärm. Vi ackommoderar vår syn på flera olika avstånd. Vi ser träd en bit bort, upptäcker en person som joggar förbi eller en byggnad som är målad i en särskild färg. Och vi rör på oss.

Nu låter det som att vi i själva verket skyller på mobiltelefoner och datorer när det egentligen handlar om att vi går ut i naturen alldeles för lite. Saker som lockar oss att stanna inne är det som kompromissar med våra utomhusaktiviteter. Det behöver inte nödvändigtvis vara en mobiltelefon eller dator. All form av aktivitet som kräver att synen fokuserar på nära avstånd påverkar vår syn. Framförallt våra barns syn som är under en intensiv utveckling.

Naturligt ljus

Det har visat sig att naturligt ljus är en viktig faktor för att skydda mot närsynthet. När du är utomhus och får naturligt ljus från solen eller till och med en grå himmel, så finns inga väggar som blockerar ljuset eller sikten av horisonten. Det mår synen bra av.  

En del menar att när ögat blir utsatt för naturligt ljus utomhus så utvecklas det på ett hälsosamt sätt och synen förblir skarp. Det kanske är svårt att tro, men en grå och regnig dag producerar tio gånger mer lux (belysningsstyrka) än ett rum inomhus. Det handlar om att ljusenheterna interagerar med särskilda celler på näthinnan, vilket producerar mer dopamin. Dopamin har en positiv påverkan och hjälper till med utvecklingen av ögat.

Enligt vissa kan dopamin vara nyckeln till att stanna upp närsyntheten.

Oavsett studier och nya fynd brukar det äldsta och mest överanvända vara det bästa: gå ut mer i det fria och naturliga ljuset – särskilt i dessa tider – och använd din syn på fler sätt än bara framför skärmen.

Du som redan är närsynt är välkommen att kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa dig med ögonlaserbehandling eller linsimplantat. Boka undersökning

Referenser: 
Myopia – A 21st Century Public Health Issue, Investigative Ophthalmology and Visual Science,2019.

Tolka ditt synrecept från optikern

Vi får ofta frågan om hur man ska tolka och avläsa ett synintyg för att ta reda på sina styrkor för sitt synfel. Här kommer en enklare förklaring.

Sfär
Vid ’plus’ (+) innebär det att du är översynt (hyperop), det vill säga att du oftast har problem med att se saker på nära avstånd. Har du inget (+) och ett ’minus’ (-) framför siffran innebär det i stället att du är närsynt och då har har problem med att se på långt avstånd.

Cylinder

Visar på ditt ögas form. Om ögat är helt runt kallas det för sfäriskt och om det är ovalt format (lite som en Amerikansk fotboll) så är det asfäriskt. Asfärisk innebär helt enkelt en oregelbunden form. Har du ett värde som detta med ett ’minus’ (-) innebär det att ditt öga är ojämnt och att du lider av brytningsfel, även kallat ’astigmatism’. Brytningsfel innebär oftast att man har svårigheter att se på både nära och långt håll. Cylinder kan i vissa fall vara utskrivet som ”cyl”.

Axel

Innebär riktningen av din astigmatism. Det anges i grader och syftar inte till hur stort synfelet är utan vilken vinkel ditt öga är kupigare/flackare på.

ADD

Indikerar ålderssynthet, även kallat presbyopi. Det vill säga om du behöver ett lästillägg (därav ’ADD’ som i ordet addition) för att kunna hålla fokus på nära avstånd för läsning.

Övrig information

Du ska ha haft ett stabilt synfel innan du kommer till oss på en undersökning. Utan stabil syn kan vi inte bedöma din lämplighet för vare sig ögonlaser eller linsbyte. Synhistoriken är en avgörande faktor i vår bedömning och därför måste du även se till att ha med ditt senaste synintyg (helst 2 år tillbaka) från din optiker. Du kan testa att jämföra dina senaste synintyg så får du en bättre bild över din synutveckling.