Prognosen för närsynthet

Fram till år 2050 beräknas 50 procent av världens befolkning att vara närsynta. Det är, enligt många, en förvånansvärd siffra.

Vissa menar att skärmanvändningen på nära avstånd är boven och andra menar att det beror på att vi vistas utomhus mindre nu än för 50 år sedan. Solljuset har en mycket positiv inverkan på våra ögon. Det är alltså avgörande att vistas ute i det naturliga ljuset och att du använder din syn för att titta på olika avstånd, vilket man gör när man är ute.

Hur vet man om man är närsynt?

Optiker Peter Särnblad förklarar: ”Vanliga tecken på närsynthet kan vara att du upptäcker att din syn är suddig på avstånd. Du kanske även märker att du kisar ovanligt mycket och överbelastar ögonen. Vissa upplever trötta ögon eftersom man överbelastar ögonen och gör slut på ögonkraften. Sedan har vi det här med spänningar och spänningshuvudvärk eller ögonvärk som kan komma till följd av närsynthet”.

”När du är ute har du kanske upptäckt att skyltar känns mycket längre bort än vad de en gång brukade göra, och när du håller en bok nära så är synen skarp. Synen fungerar alltså på nära håll, men inte alls på samma sätt på avstånd”.

50 procent av världens befolkning beräknas vara närsynt år 2050, enligt en forskningsartikel från National Eye Institute (2017).

Forskarna menar att vi bör vistas utomhus mer än vad vi gör. Vi sitter alldeles för mycket framför våra skärmar och då varierar vi inte synen. Vi använder inte vår syn som vi bör göra. När vi väl sitter framför skärmen ska vi i perioder försöka fokusera blicken på en punkt längre bort.

Det kommer inte heller som en chock att ökningen är som störst bland barn och unga. Myopi är inte reversibelt. Man kan inte återgå till ett normalt syntillstånd när det väl har påbörjat sin utveckling – antingen ökar den med åren eller så stagnerar den. När man är närsynt är även sannolikheten högre att bli drabbad av ögonsjukdomar längre fram i livet, som t.ex. näthinneavlossning eller gråstarr.

Det finns en del teorier om att exempelvis en låg daglig dos av Isopto-Atropin (ögondroppar) kan förhindra närsyntheten hos barn. Detta läkemedel har använts sedan 60-talet. Atropin reducerar ögats förmåga att behålla fokus på objekt när avståndet varierar. Enligt en ny studie avseende just lågdosbehandling, så har det visat sig ha en positiv effekt för att sakta ned närsynthet hos barn med 50% till 60% under en tvåårsperiod.

Att vistas utomhus är dock den teori som har visat bäst effekt på syntillståndet hos unga. Det betyder inte att man slipper närsynthet helt och hållet när man är ute, eftersom ärftliga faktorer alltid spelar in. Det är snarare så att man fördröjer närsyntheten och då reduceras även graden av närsynthet längre fram. Det är det vi kan påverka.

En del väljer att korrigera sitt synfel med glasögon och linser, men för de som vill slippa detta permanent har vi lösningar där det korrigeras med ögonlaser och linsoperation (ICL) och som passar de som är mellan 20 och 45 år.

Varför just fem års garanti?

För samtliga av våra synfelsbehandlingar inom ögonlaser och linsbyte inkluderar vi alltid vår 5 åriga trygghetsgaranti. Vi erbjuder inga förkortade eller olika versioner av denna. Något som är viktigt för oss, men varför?

Det är viktigt att tänka på en behandling mer än just själva dagen man gör sin operation. Det innebär att tiden efteråt ofta inkluderar en fas av återhämtning för synen och läkning av ögat. Rent tidsmässigt kan detta gå på några dagar eller ta upp till ett år, beroende på typ av behandling och ens egna förutsättningar.

fem års trygghetsgaranti


Efter denna tid vet man om man kommit upp i sitt förväntade resultat och i de fallen det inte går ingår det en korrigerande behandling om de medicinska premisserna finns. På Vårda Ögon kan vi utföra en sådan både för linsbyten eller ögonlaser med hjälp av vår avancerade laserteknik. Dock innebär denna korrigerande behandling ytterligare en period av synåterhämtning och läkning. Det kan alltså plötsligt ha gått redan ett par år efter sin initiala behandling.

Därför har vi alltid en trygghetsgaranti på just fem år som möjlighet att kunna förbättra din syn under denna tid – och sätta in åtgärder i rätt tid.

Läs mer om vår extensiva trygghetsgaranti här


Bästa tiden för operation?

Vi får ofta frågan om man ska vänta till någon särskild period, till exempel sommaren eller vintern, för att genomföra en operation med ögonlaser eller linsbyte. Svaret är att det beror på ett flertal faktorer och är egentligen inte enbart beroende av årstid, utan på vad du kommer göra under perioden och vilken typ av operation du har genomgått.

Vi börjar att titta på aktiviteter som initialt kan vara begränsande för dig och lite mer specifikt våra populäraste behandlingar: NoCut® ögonlaser och RLE linsbyte. Kom ihåg att detta endast är generella siffror, det kan alltså variera i samråd med din ögonläkare hos Vårda Ögon. Varje öga är unikt.

NoCut® – ögonlaser utan skära

Är du fysiskt aktiv är NoCut® alltid metoden att föredra. Vad gäller den aktiva biten bör du dock tänka på några extra saker när ditt öga läker precis efter operation. Därefter är du helt fri att göra precis som du vill och den stora fördelen med NoCut® är att du inte har en permanent begränsning framöver – jämfört med metoder där man skär i ögat.

  • Jogging – ingen begränsning
  • Fotboll/bollsport – Ingen begränsning. Undvik bollar i ansiktsregionen första månaden
  • Simning, dykning, kampsport – efter 3 veckor
  • Solarium – efter 4 månader
  • Bastu – efter 4 veckor
  • Bilkörning – efter ca. 2 veckor
  • Dammig miljö – använd skyddsglasögon de första två veckorna

Solglasögon gäller även de tre första månaderna – det är viktigt att du använder solglasögon som är täcker bra och med ett UV-skydd på minst 400.

RLE linsbyte (trifokal/monofokal)

En ögonoperation med linsbyte har en kortare återhämtningstid men det finns fortfarande viktiga saker att tänka på under den första perioden efter din operation, såsom:

  • Jogging – lätt jogging har ingen begränsning. Högintensiv sådan efter 3 veckor
  • Fotboll/bollsport – Undvik bollar i ansiktsregionen, för övrigt ingen begränsning
  • Simning, dykning, kampsport, gym – efter 3 veckor
  • Övriga aktiva sporter (som tennis och golf) – efter 1 vecka
  • Bilkörning – efter 1 vecka
  • Tunga lyft – efter 1 vecka
  • Dammig miljö – efter 2 veckor
  • Solarium – efter 2 veckor

Så, vilken årstid eller period är lämplig för operation?

Använd ovanstående begränsningar av aktivitet, tänk på hur det ser ut i ditt liv och vad du planerar för i framtiden. Fundera på vad du tycker om att göra på din fritid, ditt jobb och din semester framöver. Väg det sedan mot det faktum att du slipper dina glasögon och linser framöver!



Så slipper du ansträngda ögon

Hur fungerar 20-20-20-regeln?

Skärmtid är ett stort problem nuförtiden. Många sitter framför datorn flera timmar om dagen. Vi jobbar framför datorskärmen, tittar på den både på jobbet och hemma, vi använder våra mobiltelefoner, tittar på TV och säkert en och annan surfplatta. När vi använder ögonen till detta så mycket så kan det leda till ansträngda och trötta ögon. Detta kallas även för astenopiska besvär. Botemedlet skulle kunna vara 20-20-20-regeln. Hört talas om den?

Så här gör du:

Var tjugonde minut ska du titta på något som är minst 20 meter bort i minst 20 sekunder.

Är det viktigt att föremålet eller motivet är exakt 20 meter bort?

Såvida du inte har en tumstock eller måttband så är det ganska svårt att avgöra om något är 20 meter bort. Det är dock inte viktigt att vara exakt i detta sammanhang – det viktigaste är att du försöker fokusera blicken på något som är långt bort.

Tittar du ut genom fönstret så kan du till exempel titta på ett träd eller en byggnad på andra sidan gatan. Om du sitter och arbetar på ett kontor så kan du gå ut till ett större rum eller gå på en kort promenad utomhus så att du kan vila dina ögon.

Varför just 20 sekunder?

Det tar ungefär 20 sekunder för dina ögon att slappna av helt.

Grönt te sägs också kunna ha en positiv effekt på dina ögon för bättre tårproduktion. En god regel är alltid att hålla sig hydrerad och dricka rikligt med vatten varje dag. Även det hjälper ögonen att må bättre.

Ställ en timer med 20 minuters mellanrum

Det hjälper dig om du blir påmind om pauserna var tjugonde minut. Ställ en timer eller ladda ned en app som till exempel appen ’20 20 20’ för hjälp med detta.

Hur vet jag om jag har ansträngda ögon?

Symtomen för ansträngda ögon är trötta, skavande, brännande eller kliande ögon.

Andra symtom kan vara:

  • Vattniga ögon
  • Torra ögon
  • Dimsyn
  • Dubbelseende
  • Huvudvärk
  • Ömhet i nacke, axlar eller rygg
  • Ljuskänslighet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Svårt att hålla ögonen öppna

Att ha ansträngda ögon från dator och skärmanvändande kan självklart vara obekvämt. 20-20-20-regeln kan hjälpa dig att förhindra ögontrötthet och ansträngda ögon genom att du utför dessa rutinenliga steg, samt att du spenderar mindre tid framför skärmarna.

Även fast ögontröttheten känns allvarlig så kommer den aldrig att kunna drabba din syn på något sätt permanent. Så fort du vilar ögonen så försvinner symtomen.

Gör följande för att förhindra ögontrötthet:

  • Sitt längre bort från datorskärmen. En armslängd brukar vara bra. Du ska även justera den så att du tittar lite nedåt på skärmen.
  • Införskaffa ett matt skärmfilter för att reducera skärmens skärpstyrka.
  • Sätt en timer för 20-20-20-regeln. Använd mobiltelefonens timerfunktion eller annan app.
  • Köp konserveringsfria tårersättningsdroppar som du kan använda så fort ögonen är torra.
  • Blinka ofta så att du fyller på din egen tårvätska
  • Dimma ned skärmen eller anpassa rummets belysning så att kontrasten är svagare.
  • Håll skärmen ren och fin – utan fingeravtryck och damm.

Använder du kontaktlinser så kan du uppleva problem med torrhet och irritation. I sådant fall kan du använda glasögon ibland så att du pausar från linserna. Undvik dock att sova med kontaktlinser och tvätta händerna noggrant när du stoppar in och plockar ur linserna.

Kan ögonlaser behandla astigmatism?

Funderar du på ögonlaser men har astigmatism? Ögonlaser är en trygg och säker metod för att korrigera de flesta vanliga synfelen. Men hur fungerar det för astigmatism och kan det korrigeras?

Vad är astigmatism?

Astigmatism är ett vanligt synfel där antingen linsen i ögat eller hornhinnan (den yttersta delen i ögat) har en ojämn form. Formen liknar mer en rugby-boll än en rund och sfärisk fotboll. Står det i ditt optikerrecept att du har värden betecknat i ”cylinder” och ”axel” så vet du säkert att du har detta.   

30% av alla människor har astigmatism och det åtföljs ofta av andra refraktiva synfel, som till exempel närsynthet.

Kan ögonlaser behandla astigmatism?
Den vanligaste typen av astigmatism. Hornhinnan har en asymmetrisk/irreguljär form.

Det finns tre typer av astigmatism:

Korneal astigmatism
Vanligaste typen av astigmatism och innebär att hornhinnan har en irreguljär form.

Lenticulär astigmatism
I stället för att felet sitter i ögats yttre del, sitter nu felet i linsen. Det kan bero på en ojämn form på linsen, att den inte är centraliserad eller att det finns en lutning.

Retinal astigmatism
Sällsynt variant där den bakre delen av ögats vägg är ojämnt krökt. Denna irreguljära form skapar problem när ögat väl bryter ljuset till din näthinna. Det skapas flera fokuspunkter, vilket i sin tur leder till att oskarp och förvrängd syn. Oftast upplever du det både på nära och långt håll. Det är vanligt att astigmatismen uppstår i samband med andra synfel såsom närsynthet och översynthet.

Går astigmatism att behandla med ögonlaser?

Det går att behandla astigmatism med ögonlaser.   

En behandling med ögonlaser utgår alltid från samma princip: att skapa eller ”putsa” till en ny och mer jämn form på din hornhinna, så att ljuset i sin tur bryts rätt och hamnar med rätt fokuspunkt på din näthinna.

På grund av den irreguljära formen du har på hornhinnan kan det ses som något mer komplicerat att behandla din astigmatism då lasern behöver omforma hornhinnan på flera områden – men det är dock inget du märker. Är du närsynt eller översynt behandlar lasern detta i samma steg.    

Viktigt att tänka på är att det finns ett flertal andra faktorer som spelar in om du verkligen kan genomgå en ögonlaserbehandling. För att ta reda på om du kan behandlas med ögonlaser så behöver du först gå på en undersökning.

Ögontryck – var vaksam

Högt tryck i ögat – hur vet jag det?

Man får ett högt tryck i ögat när in- och avflödet av kammarvatten inte är i balans.

Det är lite logiskt trots allt – det är samma som med ett avlopp – blir det stopp så ökar trycket eftersom ögat konstant producerar ny vätska.

Besvären kan te sig som smärta och kraftig synnedsättning i det drabbade ögat. Du kan få huvudvärk, må illa och känna ett visst tryck mot ögat. Det kan även leda till att du ser färgade ringar runt ljuspunkter.

Ett högt tryck kan även innebära misstanke om glaukom (grön starr) och är därför viktigt att det undersöks av ögonläkare.

Ögontryck

Hur kan man sänka trycket?

Man ger ögondroppar som sänker trycket i ögat. Dessa ögondroppar har effekten av att minska produktionen av kammarvätska, vilket är den vätska som hanterar balansen. Dropparna leder även till att kammarvätskan rinner bort lättare.

Ett högt tryck kan bland annat orsakas av ett linsbyte, vilket vi i sådant fall behandlar med hjälp av trycksänkande ögondroppar och noggranna kontroller.

Var går gränsen för högt tryck?

Det ser lite olika ut beroende på vilket landsting man tillhör.

I vissa landsting är gränstrycket 24 mmHg. Det betyder att allt under 24 är normalt. Däremot kan gränstrycket ligga på på allt från 21 upp till 30 i andra regioner. Man får komma ihåg att trycket är en del av olika bedömningsfaktorer. För en korrekt bedömning tittar man även på synnerven och hur tjockt det yttersta fettlagret är. Finns det ett tjockare fettlager så har synnerven ett bättre skydd mot högt tryck.

Ett för högt tryck kan leda till allvarlig skada på synnerven som ger svarta fläckar i synfältet. Det kan dessutom resultera i glaukom (grön starr).

Man mäter ögontrycket i millimeter kvicksilver (mmHg) och mätningen görs med en lufttrycksmätare. Det upplevs som att någon blåser en lätt ’puff’ på ögat och det är smärtfritt. Vissa upplever obehag då ögat är känsligt.

Kontakta oss

En del upplever ett högre tryck under vissa timmar på dagen, vilket gör att det inte nödvändigtvis behöver ge en konstant känsla av högt tryck.

Det kan vara skadligt att ha högt tryck i ögat. Därför bör du boka tid hos en ögonläkare så fort som möjligt om du misstänker att du har det.

Du är välkommen att kontakta oss på 010-709 99 99 om du är osäker på ditt ögontryck efter till exempel ditt linsbyte.

Behandling av ålderssynthet?

Börjar du få problem med att läsa innehållsförteckningen på vissa varor, försöker du sträcka ut handen för att kompensera, känns dina ögon ansträngda och drabbas du alltmer av huvudvärk? Då börjar du antagligen bli ålderssynt (även kallat presbyop). För många är detta något som är väldigt svårt att vänja sig vid eftersom du helt plötsligt måste anpassa dig efter ett nytt beteende. Och detta på äldre dar. Du kanske inte är van vid glasögon eller tycker att det är bökigt att konstant behöva ha de med sig. Tekniken går framåt och det finns en rad olika metoder för att hjälpa dig till en bättre syn – som inte bara innebär läsglasögon.

Vad är ålderssynthet (presbyopi)?

Presbyopi kommer från från grekiska och betyder ”gammalt öga”. Det är en fysiologisk reaktion att ögat börjar åldras och i detta fall handlar det om din naturliga lins. När du är ung är din lins flexibel, mjuk och elastisk, vilket gör att du kan kan fokusera på objekt på olika avstånd. Men efter 40 års ålder blir linsen alltmer styvare och med det förlorar du förmågan att fokusera. Det är då du börjar få svårigheter att se saker på nära avstånd.

Tyvärr är denna process inte reversibel, utan hör till din naturliga åldringsprocess där din lins i slutändan blir helt styv. Det finns även vissa saker som kan accelerera processen:

  • Geografiska faktorer: Varmare klimat och exponering av UV-ljus.
  • Kön: Kvinnor är utsatta i större grad än män.
  • Sjukdomar: Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, MS och Myastena Gravis.
  • Arbetsmiljö: Där det krävs mycket fokuserande på nära avstånd, t.ex. kontorsarbete.
  • Medicinering/droger: Anti-depressiva, ångestdämpande, alkohol, antihistaminer och diuretika.
  • Synfel: Översynthet (hyperopi) i större grad jämfört med närsynthet (myopi).

Som tur är går det att korrigera ålderssynthet med glasögon, kontaktlinser, kirurgi eller till viss mån med medicinering.

Glasögon och kontaktlinser

Den mest vanliga metoden för att korrigera ålderssynthet är läsglasögon. Man korrigerar då så att du ser klart på nära avstånd – det medför att du måste ta av dig dem för att se normalt på andra avstånd.

Vid progressiva/trifokala glasögon slipper du ta av dig dessa då de är korrigerade för flera avstånd och kan även inkludera korrektion för synfel såsom närsynthet, brytningsfel och översynthet då glaset är uppbyggt i flera optiska zoner.

Monovision-lösning: Ena glaset är korrigerat för att att se på långt avstånd och det andra på nära håll.

Ovanstående gäller även i stora drag för kontaktlinser. Fördelen med dessa kan ibland vara den lägre kostnaden inititalt och att det är icke-invasivt jämfört med kirurgi. Det är dock en temporär lösning då ålderssyntheten utvecklas och du måste successivt byta ut dina glasögon eller kontaktlinser, vilket i slutändan kan innebära en högre kostnad jämfört med kirurgi.

Behandling med laser

Monovison med lasermetoderna LASEK, NoCut®, Trans PRK, Epi-Lasik, Presbyond: Principen är densamma som vid glasögon men här korrigerar du synfelet med att lasern behandlar din hornhinna. Korrektionen görs så att du ser med ett öga på långt och det andra på nära håll.

PresbyMax, PresbyLASIK och IntraCor: Ögats hornhinna behandlas med ett flertal optiska zoner, principen är ungefär samma som progressiva/trifokala kontaktlinser.

Dessa lasermetoder har fördelen att de inte är lika invasiva som vid ett linsbyte (där ögats lins byts ut) men nackdelen är att precis som med glasögon så är det fortfarande en temporär lösning då ögats lins fortsätter att åldras. Det innebär att du måste göra om laserbehandlingen, använda glasögon igen eller slutligen fundera på ett linsbyte.

Kirurgi med linsbyte

Utförs med en intraokulär lösning, vilket innebär att kirurgen går in i ögat, byter ut din stelnade lins mot en konstgjord högteknologisk lins. Det är samma förfarande som vid en gråstarroperation men det finns fler typer av linser att välja på för att korrigera ålderssyntheten.

Linsbyte Monovision: En lins placeras i ögat med fokus på nära och den andra linsen på långt håll. Principen är densamma som vid laser, glasögon och kontaktlinser.

Linsbyte Trifokal: En lins med flera fokusområden, lik en progressiv lins, placeras i ögat av kirurgen. Du ser bra på nära, mellan och långt avstånd. Den populäraste metoden för att bli fri från ålderssynthet och kan även samtidigt korrigera alla vanliga typer av synfel i samma procedur.

Ett linsbyte är den mest invasiva metoden men den ger dig en permanent lösning. Den har även fördelen att du inte behöver göra en gråstarroperation i framtiden – något som de flesta av oss måste göra ändå.

Referenser:

What Is Presbyopia? https://www.aao.org/eye-health/diseases/what-is-presbyopia (2020)

Presbyopia and Recent Advances in it’s Management-A Reviewhttps://www.researchgate.net/publication/344416054_Presbyopia_and_Recent_Advances_in_it’s_Management-A_Review (2020)

Är efterstarr vanligt?

Efterstarr är en av de mest vanliga biverkningarna som drabbar 5-30% av patienter som har genomgått ett linsbyte- eller en gråstarroperation. Den kan komma redan efter ett par månader, men även några år efter operationen.

Det är dock värt att känna till är att det är enkelt, effektivt och säkert att behandla med YAG-laser. Lasermaskinen ”skjuter” små hål i den bakre linskapseln och behandlar på så vis efterstarren.

Olika faktorer som till exempel ålder, operationsteknik och den intraokulära linsens kvalitet samt design kan påverka efterstarrens uppkomst.

De som har efterstarr får symtom som ljuskänslighet, nedsatt syn och dimsyn. De kan liknas vid de symtom som upplevs vid gråstarr.

Ursell, P.G., Dhariwal, M., O’Boyle, D. et al. (2020) förklarar att frekvensen för efterstarr ligger mellan 4,7–18,6% efter 3 år och 7,1–22,6% efter 5 år. Studien baseras på 20,763 ögon. Uppkomsten av efterstarr i det stora hela var lägre om patienter hade fått inopererat monofokala linser som är av typen hydrofobisk akryl. Studien avser just monofokala intraokulära linser vid kataraktoperation av patienter äldre än 65 år. Det som påverkar risken för efterstarr vid kataraktoperation är linsens design, IOL-design, haptiska utformningen och linsmaterial.

En efterstarrbehandling med YAG-laser visade sig vara mer effektiv på patienter med intraokulära linser av typen hydrofobisk akryl, som till exempel märket AcrySof (Alcon).

Normalt sett räcker det med en YAG-laserbehandling för att behandla efterstarr. Dock kan det förekomma, om än sällsynt, att celler utvecklas i den bakre kapselns utrymme eller i kapselns öppning till följd av den första behandlingen – vilket leder till att efterstarren kommer tillbaka. I detta sällsynta fall kan man behandla med YAG-laser på nytt.

Medicinsk Dr. Khashayar Memarzadeh förklarar att andra faktorer som påverkar risken för efterstarr exempelvis kan bero på vilken typ av katarakt det är, om patienten använder kortison, har diabetes eller om kirurgen utför en komplicerad operation.

Efterstarr Vårda Ögon

Misstänker du att du har efterstarr?

Om du upplever dessa symtom är det bara att kontakta oss. Hos Vårda Ögon kan du beroende på din operation antingen gå via den finansierade regionala sjukvården, privat eller så ingår detta redan (helt kostnadsfritt) i din trygghetsgaranti.

Referenser: 
Ursell, P.G., Dhariwal, M., O’Boyle, D. et al. 5 year incidence of YAG capsulotomy and PCO after cataract surgery with single-piece monofocal intraocular lenses: a real-world evidence study of 20,763 eyes. Eye34, 960–968 (2020). https://doi.org/10.1038/s41433-019-0630-9

Med. Dr. Khashayar Memarzadeh, Vårda Ögon - Intervju (2021).

Smink – vad ska jag tänka på inför ögonlaser?

Många ställer frågorna ”hur ska jag tänka med smink före behandlingen” och ”när kan jag sminka mig igen”?

Det korta svaret är att du inte ska ha smink 24 timmar före. Detsamma gäller 2 dagar till 2 veckor efter behandlingen. Det beror på läkningsprocessen.

På undersökningsdagen

Använd minimalt med smink runt ögonen. Här syftar vi på maskara, eyeliner och ögonskugga. Vi vill inte att testerna ska kunna påverkas av detta.

Om du mot förmodan inte klarar av att leva utan maskara så kan du alltid färga ögonfransarna en vecka innan.

På operationsdagen

Bär inget smink överhuvudtaget. Detta gäller alla typer av smink – som till exempel foundation, puder, rouge, maskara, eyeliner och ögonskugga. Ögonsmink får inte användas minst 24 timmar före behandlingen. Använd inte parfym eller aftershave på operationsdagen. Detsamma gäller krämer/återfuktande lotion.

Har du ögonfransförlängning så ska du ta bort dessa före laserbehandlingen. De kan åter användas 2 månader efter operationsdagen.

Eftervården (efter operation)

Undvik maskara 2 veckor efter operation. Det inkluderar alla typer av vattenfast maskara då det är svårare att få bort och kan irritera dina ögon. Undvik produkter som kan flaga sig i dina ögon som till exempel skuggor eller liners. Det går bra att använda lätt foundation i ansiktet efter 2 dagar. Det rekommenderas dock att du undviker området runt ögonen eftersom det kan orsaka irritation. Puderbaserad foundation och rouge kan användas efter 5 dagar. Ögonkrämer/lotions ska inte användas 2 veckor efter operation. Lotion kan användas efter 2 dagar, men undvik direktkontakt med ögonområdet och ögonlocken helt.

Tänk på att vara extra försiktig när du avlägsnar sminket, särskilt runt ögonen och undvik skrubbande rörelser.

Sminkredskap kan bära på vissa skadliga bakterier så vi rekommenderar att du köper nya sminkborstar/penslar och produkter efter din laserbehandling.

Ring oss på 010-709 99 99, skicka ett mejl till kundcenter@varda.se eller chatta med en av våra kundrådgivare om du känner dig osäker på något!

Mouches volantes – fransk maträtt, eller?

Lite franskt är det allt, men det är då ingen maträtt. Termen har sitt ursprung från franskan och betyder ”flygande flugor”. Det kallas vanligtvis för glaskroppsgrumlingar i Sverige. Vissa använder sig av det engelska ordet ”floaters”.

Dessa ”flugor” ter sig inte nödvändigtvis som flugor, utan kan uppfattas som maskar, punkter eller ojämna linjer som flyter eller svävar i synfältet. Det upplevs särskilt när man tittar mot en ljus bakgrund, som till exempel en vit vägg eller en ljusblå himmel. När man inte fokuserar på de små ”flugorna” så svävar de över synfältet på nytt. Det är mycket vanligt – och som tur är, ofarligt.

”Mouches volantes” eller glaskroppsgrumlingar sitter i glaskroppen. Enstaka grumlingar förekommer normalt sett utan att det behöver vara en sjukdom. Om du upplever det någon gång behöver du inte oroa dig.

Det är vanligast att uppleva glaskroppsgrumlingar vid 40 års ålder och uppåt. Det beror på att glaskroppsgelén skrumpnar naturligt sett och bli mer vätskeomvandlad. När man är ung är den fastare och då har man oftast inte dessa problem.

Det är dock inte omöjligt att drabbas av glaskroppsgrumlingar vid ung ålder, men det är nästan aldrig lämpligt att behandla. Det beror på att man inte ser de specifika grumlingarna och för att glaskroppen fortfarande sitter hårt fast på näthinnan.

De som kan man behandlas med bättre resultat är de som redan har haft en glaskroppsavlossning och opererats för gråstarr/katarakt. De kan uppnå en nästintill 100% uppklarning av grumlingarna.

Glaskroppsavlossning är en ögonsjukdom och åldersförändring i det ögat som i sig är godartad. Glaskroppen kan genom åldersförändring torka och förtvina vilket leder till att glaskroppen lossnar från näthinnan. Följden blir ofta att personen ser blixtrande effekter i sitt synfält. Den förändrade glaskroppen utgör nu snarare en konisk kropp i stället för en sfärisk kropp mellan linsen och gula fläcken. Utrymmet mellan glaskroppen och näthinnan fylls med kroppsvätska.

Det finns en fara vid själva avlossningstillfället och det är att näthinnan följer med glaskroppen vilket gör att den lossnar från åderhinnan. Detta kallas näthinneavlossning.

För att undvika blindhet ska man söka akut vård med omedelbar ögonoperation.

Ögonmigrän – när ska man söka vård?

Ögonmigrän (okulär migrän) är ett tillstånd för ögat som leder till hastiga episoder av blindhet eller påverkan på din syn som till exempel ett blinkande ljus på ena ögat.

Det kan vara skrämmande att få ögonmigrän men vanligtvis är det ofarligt. Det försvinner efter en kort tid och ögats syn återställs helt. Anledningen till varför vi ens skriver om detta är för att en medarbetares fru plötsligt fick ögonmigrän, och eftersom alla inte har turen arbeta på en ögonklinik, tänkte vi förklara det för fler.

Vissa personer får ögonmigrän ganska sporadiskt med en frekvens på några månader emellan, men även detta kan variera.

Ögonmigrän skiljer sig åt från ”vanlig” migrän som är huvudvärksrelaterad. En enkel särskiljning är att vid den sistnämnda påverkas båda ögonen.

Vilka symptom kan uppkomma vid ögonmigrän?

Delvis eller helt förlorad syn på ett öga – varaktigheten för detta brukar vara 10-20 minuter.
Huvudvärk – Kan hända både under eller efter synbortfall

När bör man söka vård?

Sjukdomar och tillstånd för ögon kräver alltid en komplex bedömning för att vara den på säkra sidan, därför bör du vid plötsligt synbortfall kontakta legitimerad optiker eller ögonklinik akut. Särskilt om detta är något som du upplever för första gången. Vid vissa fall kan bedömningen ske direkt och vid andra måste du även bli undersökt av ögonläkare.

Varför får man ögonmigrän?

Blodkärlen i ögat drar ihop sig (vasokonstriktion) och blodtillförseln minskar därmed till ögat. Möjliga orsaker till detta kan vara:

  • rökning
  • stress
  • högt blodtryck
  • viss träning
  • hög altitud
  • lågt blodsocker
  • höga temperaturer
  • uttorkning
  • att man böjer på sig
  • p-piller (oralt preventivmedel)

När blodkärlen sedan slappnar av och blodtillförseln är återställd kommer synen tillbaka – oftast är den helt återställd. Någon skada på ögat är mycket sällsynt.

De som har en högre risk för att utsättas för ögonmigrän är:

  • Kvinnor
  • Under 40 år
  • Personer som har en historik eller hereditet av migrän och huvudvärk
  • Sjukdomstillstånd som lupus, förhårdning av artärer (Sklerosis), förändring av hemoglobin (Sicklecellanemi), epilepsi, störning av blodkoagulering (Antifosfolipidsyndrom), fläckvis inflammation i stora till medelstora artärer (Jättecellsarterit GCA)

Hur behandlar man ögonmigrän?

Det går vanligtvis bra att använda sig av Alvedon eller liknande huvudvärkstablett. Självklart ska man också försöka undvika faktorer som kan sätta igång det.

Ögonläkaren kan ibland även skriva ut mediciner som betablockare, aspirin, kalciumkanalblockare, antidepressiva eller anti-epileptiskt.

Långtgående komplikationer

Det är som sagt väldigt ovanligt att du utsätts för några bestående komplikationer som permanent synbortfall, men det finns en liten risk. Skälet är att när blodtillförseln minskar så skadar det blodkärlen i ögat och/eller näthinnan. Därför bör du gå på återbesök hos din ögonklinik.