Vilka är de vanligaste ögonsjukdomarna?

Om du känner dig minsta osäker på din syn eller om du märker att raka linjer börja se krokiga ut – så bör du söka hjälp. Det kan nämligen rädda din syn.

De vanligaste ögonsjukdomarna idag är gråstarr, grön starr och makuladegeneration. Precis som för gråstarr så är det åldern som utgör den största risken för grön starr och makuladegeneration. Den gemensamma riskbilden är betydligt större efter 50 år.  

Tillhör du åldersgruppen +50 så rekommenderar vi att du har för vana att undersöka ögonen lite oftare. En del går omkring med gråstarr utan att själva vara medvetna om det, eftersom det inte nödvändigtvis ger symptom i samtliga fall.

Hur vet jag om jag har en ögonsjukdom?

Vi har många fått höra att rökning är en stor riskfaktor för ögonsjukdom – och det stämmer. Något som man lätt glömmer är dock att solen är skadlig för ögonen, så vi måste bli bättre att skydda oss mot den. Solens strålar snabbar på utvecklingen av både gråstarr och makuladegeneration. Tipset är alltså att använda solglasögon med godkänt UV-skydd. Gärna UV-skydd 400.

När det kommer till gråstarr så får man symtom som att synen försämras, man får svårt att se i mörker och kan uppleva att man bländas av ljus mer än tidigare.
Gråstarr heter även katarakt. Katarakt kommer från det latinska ordet ’cataracta’. Sjukdomen drabbar ögats lins och den blir grumlig, vilket orsakar en synförsämring. Gråstarr kan leda till blindhet om den inte behandlas. Man behandlar gråstarr genom att ersätta ögats lins med en ny konstgjord lins.

Grön starr är lite lurigare. Många vet inte ens om att de har det, men vid symtom är de vanligaste minskat synfält och synbortfall som syns fläckvis. Har du hört någon annan pratat om glaukom så är det samma sak som grön starr. Glaukom är grön starr på medicinskt fackspråk. Cirka 100 000 människor drabbas av det årligen. Det är en sjukdom som ofta innebär ett förhöjt (inre) tryck i ögat som kan leda till skador på synnerven – och i vissa fall leda till blindhet. Man behandlar glaukom/grön starr med trycksänkande droppar. Tack vare dropparna kan vi bromsa utvecklingen av grön starr.

En annan form av ’katarr’ är ögonkatarr. Om du har ögonkatarr så upplever du att ett eller båda av dina ögon blir röda, svider, kliar eller klibbar ihop sig med var eller vätska. Sjukdomen kallas även för konjunktivit.  Det är inte bara en infektion som kan orsaka detta i ögat, utan även allergier. Behandlingen för detta är enkel. Normalt sett går det bra att tvätta ögonen med ljummet vatten eller med receptfria ögondroppar/salvor. Upplever du ingen förbättring så bör du kontakta oss efter en vecka.

Sjukdom i gula fläcken har vi tagit upp i ett annat blogginlägg. Detta upptäcker man när synskärpan sakta försämras och man kan få ett påtagligt sämre närseende. Allt som du tidigare upplevde som rakt ser nu krokigt ut. Upplever du dessa symtom så har du torr makuladegeneration, men skulle du uppleva att du får dessa symtom helt plötsligt så har du den andra typen som kallas för våt makuladegeneration. Man kan behandla den våta makuladegenerationen med läkemedel. Det finns dock ingen tillräckligt effektiv behandling för den torra typen. Läs mer om makuladegeneration här.

Är vitaminer och kosttillskott bra för synen och ögonhälsan?

Med de två omfattande AREDS-studierna så är resultaten lovande, särskilt vid åldersrelaterade ögonsjukdomar i gula fläcken (AMD).

Åldersrelaterade ögonsjukdomar i gula fläcken (AMD)

Man får sämre synskärpa av en åldersförändring i gula fläcken. Det märks framförallt att man får ett synbortfall i mitten av sitt synfält. Dessa förändringar kan gå snabbt eller långsamt. Det finns två former av AMD: våt och torr.

Den torra varianten tillhör en av de mest vanliga orsakerna till synbortfall och drabbar var femte svensk mellan 65-75 år. Tyvärr går den inte att behandla.

En specialutbildad optiker kan förstå hur sannolikt det är att du har skadliga förändringar på gula fläcken, men optikern kan inte ställa diagnosen. Det kan endast en ögonläkare göra. Därför är det viktigt att du går på regelbundna kontroller hos ögonläkaren.

Vad pekar vetenskapen på?
AREDS 1-studien gjordes på 90-talet och var den som satt igång diskussionen huruvida kosttillskott kunde påverka synen och ögonhälsan. AREDS 2 var den uppföljande studien som gjordes under år 2006, med över 4000 deltagare. De två utgör de mest omfattande studierna i ämnet. För båda riktade man sig mot att pröva vissa kombinationer av kosttillskott för de som led av AMD och dessa var:

  • Vitamin C
  • Vitamin E
  • Lutein
  • Zeaxhantin
  • Koppar
  • Zink
  • Omega 3 (AREDS 2)

Det visade sig att denna kombination kan leda till en 25% lägre risk med att bromsa förloppet av AMD. Detta är alltså inget botemedel för AMD, men det kan ha en god inverkan på att bromsa sjukdomen i det tidiga stadiet.  Dock är det mer komplext. Man kan inte direkt börja konsumera dess tillskott och tro att det löser sig.

Bör man ta kosttillskott för att bromsa AMD?


En stor faktor i studien är kombination och dosering av tillskotten. Därför måste du först konsultera med ögonläkaren. Gör man inte det kan det i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser.  

Frågor som du kan förbereda med inför ditt besök:

  • Tillhör du en riskgrupp för AMD?
  • Äter du en balanserad och varierad kost?
  • Kan dina mediciner ha negativa interaktioner med dina kosttillskott?

Förutom kost finns det andra faktorer som vetenskapen har kommit fram till, såsom t.ex. att sluta röka och regelbundet motionera.

Det råder fortfarande delade meningar om exakta värden och kombinationer när det gäller AREDS-studierna,. Nya rön uppdagas allt eftersom, men det alla kan vara överens om är att man ska se till att äta sina grönsaker!

(AREDS står för Age-Relating Eye Disease Study)

50 000 patienter får inte sin operation i tid år 2020

Varje år genomgår ca.  100 000 patienter en gråstarroperation – det är Sveriges vanligaste typ av sjukvårdande operation. Ögats lins går igenom en åldersförändring där linsen i ögat grumlas. Vid en operation byter kirurgen ut linsen i ögat och ersätter den med en konstgjord lins (IOL). Blir det inte behandlat blir patienten blind och väntar man länge med operationen blir det alltmer riskfylld. Underförstått medför det en markant försämrad livskvalitet, särskilt för redan utsatta grupper då synen är så pass viktig för att de ska kunna ha möjlighet att förbättra sin livssituation.

Kötid för gråstarrsoperation år 2020

Det är märkligt och alarmerande att hävda att denna typ av sjukvård plötsligt skulle vara elektiv, men det är tyvärr något som vi har fått höra från vissa regioner detta år. Det finns en anledning med det vi gör och att det heter just ögonsjukvård. Konsekvensen är också farlig för alla akutmottagningar då de blir översvämmade av patienter som vi hade kunnat ta hand om.   

I Sverige är det i år en mycket oroväckande trend som inte enbart går att härleda till en pandemi:

  • Ca 95% av antalet patienter som står i vårdkö har inte valt att skjuta upp operationen. De vill alltså få sin vård – även under en pågående pandemi.  
  • Vår egen operationskapacitet har lediga platser och i skrivande stund har vi en väntetid på 2-6 veckor. Vi vet även att branschkollegor har mer utrymme. 
  • En ögonklinik följer de striktaste hygienkraven i Sverige gällande operation. Risken för smittspridning blir minimal tack vare Folkhälsomyndighetens rekommendationer och besöksförbud på klinikerna.

En pandemi leder till en större belastning för system som i grunden har varit bristande för våra patienter. Det innebär nu att dessa brister blottas allt mer.

Vårda Ögon har sedan 1999 arbetat med ögonsjukvård – med fokus på att göra det i rätt tid. Vi väljer nu att lyfta fram ögonsjukvården i Sverige men också globalt genom vårt samarbete med Orbis International.

All statistik har har hämtats från Väntetider i Vården

Myopi – det nya normala

Myopi är på väg att bli det nya normala.

Många av oss som bor i städer och arbetar vid ett skrivbord har mer eller mindre allt mitt framför näsan. Att kunna se något som ligger längre bort än en närmande bil tillhör inte direkt vardagen. Det anses vara lite onödigt när man bor och arbetar i städerna.

Har man detta i åtanke så kommer det inte som en överraskning att nivåerna för myopi har ökat den senaste tiden. Enligt studien Investigative Ophthalmology and Visual Science, 2019 – har mer än 32% av världens befolkning myopi. Myopi = närsynthet.

Flest antal närsynta hittas i asiatiska städer som till exempel Hong Kong, Singapore och Guangzhou i Kina. Under senaste årtionden har även antalet fall med närsynthet ökat i både USA och Europa med cirka 15%. En ganska rejäl ökning, med andra ord.

Vid ett första ögonkast känns dessa nivåer inte som något större problem och de flesta accepterar idén om att man bör använda glasögon eller kontaktlinser som en lösning på närsyntheten.  

Det har däremot visat sig att närsynthet markant ökar risken för att utveckla andra synhotande tillstånd och sjukdomar som till exempel glaukom, katarakt, näthinneavlossning och makulopati (sjukdomar i makula).

Myopi är mer eller mindre en epidemi. För oss är det påtagligt eftersom vi jobbar med detta varje dag. Precis som med alla andra epidemier så försvinner inte detta av sig självt. Nivåerna ökar i snabb takt och det kommer att fortsätta på samma vis om ingen åtgärd vidtas.  

Vid myopi blir ögongloben mer avlång, som en Amerikansk fotboll. Det orsakar vanligtvis dimsyn på långt avstånd, men det kan likväl orsaka huvudvärk, ansträngda ögon och hindra barns utveckling.

Varför får man myopi?

Genetik har länge varit ett aktuellt ämne när man pratar om närsynthet och synfel generellt sett. Det stämmer överens med allt annat som har med bland annat ens fysik att göra. Under en lång tid trodde man att det enbart berodde på genetiska faktorer, men nu vet vi att så inte är fallet.

Skärmanvändandning är den faktor som spelar stor roll i utvecklingen av myopi. Miljön har visat sig att ha en stor påverkan på närsyntheten hos människor idag. I samband med att teknologin utvecklas i hög hastighet blir alltfler närsynta. Det beror på att vi använder skärmar mer nu än någonsin tidigare. Vi använder mobiler, surfplattor, datorer och tittar på TV. Vi lever i en värld full av skärmar.

Våra barn eller vänner spenderar minst en timme om dagen framför en dator eller en mobiltelefon. (Den är nära nog en truism att skärmtiden kan multipliceras med fyra).

Med detta sagt spenderar vi otroligt mycket mindre tid utomhus än vad vi gör inomhus framför skärmarna. Vi måste komma ut mer i naturen.

Kan man hantera det på något sätt?

Gå ut mer (-i det fria)

När vi går ut slappnar vi av och mår bra. Även ögonen kopplar av eftersom vi inte stirrar intensivt på en skärm. Vi ackommoderar vår syn på flera olika avstånd. Vi ser träd en bit bort, upptäcker en person som joggar förbi eller en byggnad som är målad i en särskild färg. Och vi rör på oss.

Nu låter det som att vi i själva verket skyller på mobiltelefoner och datorer när det egentligen handlar om att vi går ut i naturen alldeles för lite. Saker som lockar oss att stanna inne är det som kompromissar med våra utomhusaktiviteter. Det behöver inte nödvändigtvis vara en mobiltelefon eller dator. All form av aktivitet som kräver att synen fokuserar på nära avstånd påverkar vår syn. Framförallt våra barns syn som är under en intensiv utveckling.

Naturligt ljus

Det har visat sig att naturligt ljus är en viktig faktor för att skydda mot närsynthet. När du är utomhus och får naturligt ljus från solen eller till och med en grå himmel, så finns inga väggar som blockerar ljuset eller sikten av horisonten. Det mår synen bra av.  

En del menar att när ögat blir utsatt för naturligt ljus utomhus så utvecklas det på ett hälsosamt sätt och synen förblir skarp. Det kanske är svårt att tro, men en grå och regnig dag producerar tio gånger mer lux (belysningsstyrka) än ett rum inomhus. Det handlar om att ljusenheterna interagerar med särskilda celler på näthinnan, vilket producerar mer dopamin. Dopamin har en positiv påverkan och hjälper till med utvecklingen av ögat.

Enligt vissa kan dopamin vara nyckeln till att stanna upp närsyntheten.

Oavsett studier och nya fynd brukar det äldsta och mest överanvända vara det bästa: gå ut mer i det fria och naturliga ljuset – särskilt i dessa tider – och använd din syn på fler sätt än bara framför skärmen.

Du som redan är närsynt är välkommen att kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa dig med ögonlaserbehandling eller linsimplantat. Boka undersökning

Referenser: 
Myopia – A 21st Century Public Health Issue, Investigative Ophthalmology and Visual Science,2019.

Varför stabil syn och linsvila?

Om stabil syn

Vi vill att du ska ha haft stabil syn innan du kommer till oss på en undersökning. Om du inte har haft stabil syn i minst 1 år rekommenderar vi att du väntar med din undersökning hos oss. Stabil syn är ett av våra viktigaste kriterier för en lyckad operation.

Utan stabil syn kan vi inte bedöma din lämplighet för vare sig ögonlaser eller linsbyte. Synhistoriken är en avgörande faktor i vår bedömning och därför måste du även se till att ha med ditt senaste synintyg (helst 2 år tillbaka) från din optiker.

Vi förstår att det kan vara lite besvärligt att leta fram synintyget, men du kan enkelt kontakta din optiker och be om att få det på nytt vid behov.

Stabil syn är viktigt eftersom synen annars kan förändras efter behandlingen. Vi vill ju inte att den fortsätter att förändras alldeles innan eller efter operationstillfället, vilket är en risk om den inte är stabil en tid innan. 

Varför ska man vara linsfri innan undersökningen?

På din undersökning utvärderar våra specialistutbildade optiker huruvida vi kan operera ditt synfel och vilken operationsmetod som är bäst för dig.

Vi mäter ditt synfel och kontrollerar att din syn är stabil. Vi mäter hornhinnans kurvatur, tjocklek och struktur (gör en så kallad ’topografi’). Vi mäter även ögats tryck och undersöker hornhinnan med mikroskop.

Anledningen till att du måste vara linsfri innan undersökningen beror på att ögat måste anpassa sig till den naturliga synen utan ackommodation och utan kontaktlinser som trycker på hornhinnan och förändrar formen. Visst låter det ganska rimligt ändå?

Om du använder mjuka endagslinser ska du vara linsfri i 4 dagar innan undersökningen. Glasögon går alltid bra att använda. Om du använder hårda månadslinser så bör du vara linsfri i 10 dagar innan undersökningen. Använder du Ortho-K nattlinser så ska du linsvila i 6 veckor innan ditt besök. Glasögon ska alltså i samtliga fall ersätta dina kontaktlinser innan undersökningen.

Tolka ditt synrecept från optikern

Vi får ofta frågan om hur man ska tolka och avläsa ett synintyg för att ta reda på sina styrkor för sitt synfel. Här kommer en enklare förklaring.

Sfär
Vid ’plus’ (+) innebär det att du är översynt (hyperop), det vill säga att du oftast har problem med att se saker på nära avstånd. Har du inget (+) och ett ’minus’ (-) framför siffran innebär det i stället att du är närsynt och då har har problem med att se på långt avstånd.

Cylinder

Visar på ditt ögas form. Om ögat är helt runt kallas det för sfäriskt och om det är ovalt format (lite som en Amerikansk fotboll) så är det asfäriskt. Asfärisk innebär helt enkelt en oregelbunden form. Har du ett värde som detta med ett ’minus’ (-) innebär det att ditt öga är ojämnt och att du lider av brytningsfel, även kallat ’astigmatism’. Brytningsfel innebär oftast att man har svårigheter att se på både nära och långt håll. Cylinder kan i vissa fall vara utskrivet som ”cyl”.

Axel

Innebär riktningen av din astigmatism. Det anges i grader och syftar inte till hur stort synfelet är utan vilken vinkel ditt öga är kupigare/flackare på.

ADD

Indikerar ålderssynthet, även kallat presbyopi. Det vill säga om du behöver ett lästillägg (därav ’ADD’ som i ordet addition) för att kunna hålla fokus på nära avstånd för läsning.

Övrig information

Du ska ha haft ett stabilt synfel innan du kommer till oss på en undersökning. Utan stabil syn kan vi inte bedöma din lämplighet för vare sig ögonlaser eller linsbyte. Synhistoriken är en avgörande faktor i vår bedömning och därför måste du även se till att ha med ditt senaste synintyg (helst 2 år tillbaka) från din optiker. Du kan testa att jämföra dina senaste synintyg så får du en bättre bild över din synutveckling.

Uppdaterad information om covid-19 – korta väntetider

Vi utför som vanligt undersökningar/mottagningar, operationer och kontroller på våra kliniker. Corona-situationen har lett till att vi nu har mycket korta väntetider till bland annat gråstarroperation.


Vi samarbetar med 1177.se (och Sveriges Landstings smittskydd) i denna fråga och samtliga av våra kliniker följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för handläggning av covid-19. Förutom detta arbetar vi alltid inom riktlinjerna som gäller klinisk verksamhet.

Trygghet är en självklarhet hos oss. Du ska kunna känna dig lugn när du besöker våra kliniker.

Det gäller fortfarande att vid förkylningssymtom som ont i halsen, feber, hosta, värk eller andra symtom som påminner om influensa eller förkylning – så ber vi dig att inte komma till kliniken utan att hellre ringa till oss på 010-709 99 99 för att boka en tid. Detsamma gäller om du har haft kontakt med någon som är misstänkt smittad.

  • Samtlig medicinsk personal använder munskydd – nu även vid undersökning. Vi är kvalitets- och hygiensäkrade av Sveriges Landsting, enligt högsta standard för ögonkirurgi.
  • Vi utför rigorös rengöring efter varje patientbesök. Samtliga kontaktytor gällande mätinstrument, apparaturer, bord, stolar, armstöd, dörrhandtag och toaletter ytdesinfekteras ett flertal gånger varje dag.
  • Från och med 2020-03-23 har vi bett våra patienter att besöka oss ensamma utan sällskap. Vi förhåller oss till att ett lågt antal patienter vistas samtidigt i våra lokaler.

Vi utför som vanligt undersökningar/mottagningsbesök, operationer och kontroller samt har mycket korta väntetider. Ett besök hos oss räknas som ett medicinskt besök då vi är en klinisk verksamhet.

Frågor välkomnas alltid och vi har öppet enligt sedvanliga tider. Ni når oss på 010-709 99 99 eller på chatten.

Har du frågor om coronaviruset utan att ha symtom kan du ringa till 113 13 för att få svar på dina frågor. Ring telefonnummer 1177 om du har feber, hosta eller andningsbesvär och tror att du kan ha blivit utsatt för smitta. Har du påtagliga andningsbesvär ska du omedelbart ringa 112.


(Har du allmänna frågor om covid-19 bör du ringa det nationella informationsnumret 113 13. Ring till 1177 om du har feber, hosta eller andningsbesvär och tror att du kan ha blivit utsatt för smitta. Tjänsten är tillgänglig dygnet runt under årets alla dagar).

 Senast uppdaterad: 08:30 11 nov 2020 

Står du i långa vårdköer?

Att få rätt vård och att få det i rätt tid är något som är A och O för att få en lyckad behandling. Alltför ofta hör vi från patienter i andra regioner att de har väntat i nästan ett helt år på sin operation. Det kan innebära stora konsekvenser för patienten då riskbilden blir högre för de som inte får sin behandling i tid.

Det är bra att belysa ett exempel som gråstarr: ju mer linsen i grumlas i ögat, desto högre risk innebär själva operationen. För att inte nämna komfortaspekten där patienten knappt kan se för att klara sig i sin vardag.

Kvinna som väntar i vårdkö

Vårda Ögon har funnits i över 20 år och är idag verksamma i fyra olika regioner inom den offentliga vården med både Allmän Ögonmottagning, Gråstarroperation, Polikliniska ingrepp, Diabetesscreening samt privata synfelsbehandlingar. I dagsläget har vi utfört över 120 000 ögonoperationer.  Vårda Ögon har alltid har premierat en kvalitativ behandling med kort väntetid – det går hand i hand för ett lyckat resultat.

Vi vet att för någon som är sjuk och sitter fast i en vårdkö kan det vara en djungel att ta reda på sina rättigheter och vilka regler som gäller. Det är därför viktigt att belysa och redogöra för vissa begrepp för att du ska kunna få din viktiga vård – i rätt tid.

Vad kostar det?
Det är ungefär samma patientavgifter som när du går via den offentliga vården. Frikort och högkostnadsskydd gäller.

Valfrihet i vården
Valfrihet i vården innebär att du har en vårdgaranti om din egen region inte klarar av att hålla sig inom rimliga väntetider. Då har du rätt att söka dig till en annan region och resekostnaderna betalas av den regionen du bor i.

Vårdgaranti
För specialiserad öppenvård  där vi ingår är den nationella vårdgarantin 90 dagar. Denna tid kan vara kortare för vissa regioner.

Fritt vårdval
Med fritt vårdval innebär det att du kan söka dig till en annan region trots att du inte står i någon kö eller att vårdgarantin inte klarar kötiden. Dock måste du själv stå för resekostnaden.

Hur utnyttjar du fritt vårdval eller valfrihet i vården? 
I första hand är det enklast att du kontaktar oss så att vi kan se över möjligheterna för att du ska få din vård hos Vårda Ögon. Generellt sett har vi mycket korta väntetider, oftast två-fyra veckor per åtgärd. Har du en remiss så ber du din läkare eller optiker att skicka den till oss. Du kan även välja att skicka en egenremiss i de fall som regionerna har remisskrav.

Var finns Vårda Ögon?
Om du vill utnyttja det fria vårdvalet kan vi ta emot dig på följande ögonkliniker. Klicka dig vidare för kontaktuppgifter:

Stockholm

Göteborg

Halmstad (i region Halland måste du ha en remiss)

Malmö

Ystad

Ladda ner din egenremiss här.

Hur länge varar resultatet av ögonlaser?

När du har återhämtat synen efter din ögonlaserbehandling har hornhinnan stabiliserats och korrigeringen är nu permanent. Ögonen anpassas snabbt efter din nya syn.

Din syn kan däremot bli drabbad av en oundviklig föråldringsprocess: ålderssynthet. Detta är mycket viktigt att förstå eftersom denna synförändring inte har med ögonlaserbehandlingen i sig att göra.

Precis som med allt annat i vår kropp så blir våra ögon äldre. Som vi vet blir alla hårda delar i kroppen mjukare med åldern – och alla mjuka delar blir hårdare. Ögonen är mjuka och de blir hårdare – de stelnar. När den naturliga linsen i ögat stelnar så får du ålderssynthet. Läs mer

En ögonlaserbehandling gör förändringar på hornhinnan som sitter i främre delen av ditt öga. Ålderssynthet orsakar en naturlig och normal förändring i linsen som sitter i bakre delen av ditt öga. Därav byter vi ut denna lins mot en konstgjord plastlins vid ett linsbyte.

Din syn kan även gå tillbaka om du hade ett stort synfel innan ögonlaserbehandlingen. Återgången av ett synfel beror på dina ögon, läkningsprocessen, dina ursprungliga värden och huruvida andra förändringar sker i dina ögon. Det är därför som det är avgörande med friska ögon, stabila synvärden och att din hornhinnas tjocklek samt yta är adekvata. Allt detta får du reda på under din förundersökning.

Vi kan aldrig garantera dig att du inte behöver använda glasögon igen efter en ögonlaserbehandling. Det beror just på ålderssynthet (presbyopi). Det beror även på dina ursprungsvärden och övriga förändringar i dina ögon.

En god nyhet är däremot att ögonlaser kan användas för att kompensera dessa små förändringar genom att utföra en laserkorrigering eller en så kallad ”touch-up”. Denna kompletterande behandling ingår i vår trygghetsgaranti på 5 år.

Vi gör ”touch-up”/laserkorrigeringar på 1% av våra patienter. Det innebär, mer eller mindre, att 1/100 behöver en laser touch-up för att uppnå ett önskvärt resultat.

I slutändan är det en stor investering att korrigera sin syn med ögonlaser. Varför? För att du slipper betala för nya glas och/eller nya kontaktlinser varje år. Kostnaden för detta är för många 7500 kr/år för glasögon och 300 kr/mån för kontaktlinser. Ponera att du gör en NoCut® ögonlaser hos oss – då hade du sparat 76.023 kr under en 15-årsperiod.

Solglasögon – efter ögonlaser

Varför ska jag ta med solglasögon till operationsdagen?

Solglasögon skyddar dig mot solen starka UV-ljus. Detta ljus leder nämligen till skador på ögats hornhinna. Det säger sig själv att det är extra viktigt att du skyddar ögonen med solglasögon efter ögonlaserbehandlingen NoCut® och LASEK, eftersom du har som ett litet ’öppet sår’ på hornhinnan. Skulle solens strålar lysa på hornhinnan så orsakar det en sämre läkning – och detta vill vi undvika till varje pris.

Efter en synfelsbehandling med laser är det särskilt viktigt att bära solglasögon under de första sex månaderna. Det innebär inte att du behöver det hela tiden, utan endast utomhus.

Solglasögon efter ögonlaser

Solglasögonen ska ha bra glas som tar bort de skadliga UV-strålarna. Fråga butiken som säljer solglasögonen eller webbsidan som förmedlar dem.

Det är bra att veta att ett par solglasögon som är CE-märkta indikerar att de har ett stort UV-skydd – och då filtreras UV-strålningen bort tillräckligt bra. Vill man vara extra säker så är det en bra idé att skaffa solglasögon som har ett UV 400-filter.

Vi kan hjälpa er och rekommendera bra solglasögon. Tänk på att de som finns på bensinstationer runtom i landet inte nödvändigtvis har ett fullgott UV-skydd.

Opererar du ögonen så slipper du dessutom att använda dyra slipade solglasögon som ’kostar skjortan’. Sådana brukar man behöva behålla och leva med i minst 4 år – och det låter väl inte så kul.

Vad händer om jag använder solglasögon utan UV-skydd?

Jo, då lurar solglasögonen dina pupiller till att bli större (vidga sig) och detta leder till att dina ögon tar emot mer skadligt UV-ljus, vilket i sin tur innebär att dina ögon skadas ännu mer än om du hade varit utan solglasögon.

Allmänna tips – solglasögon

  • Är du typen som ofta är ute till sjöss, vid badstranden eller utomlands på varmare breddgrader? Då behöver du tänka på att ha solglasögon med nivå 3-skydd – och ännu bättre är om du har solglasögon med polariserat glas för att skydda mot reflexer och bländning.
  • Det är extra viktigt att skydda barnens ögon. Man kan alltid komplettera med en skyddande solhatt.